Tisdagen var den stora dagen för oss. Trevligaste dagen också (inte) eftersom vi blev väckta en halvtimme tidigare - 06:30 för att samlas kl 08:00. Då skulle våra väskor helt ihoppackade, för efter det fick vi ingen mer tillgång till våra rum. Under föreläsningarna under dagen så pratades det lite om barnuppfostran i USA och exakt hur vi skulle ta oss till våra värdfamiljer. Så skrämde Joan upp oss lite med att de skickar papporna för att orka bära resväskorna, och att de bara säger "Hi, where's your suitcase, my name is Bob", haha. Jag var ju lite mindre orolig eftersom det inte var så att de skickade pappan - det fanns ju bara pappan.

Först blev jag glad när jag fick veta att både Tasmin från England och Annette från Australien skulle flyga från samma flygplats som jag, men det dog när vi sen insåg att vi skulle flyga från olika terminaler. Efter kl 15 så packade vi ihop oss, plus en fjärde tjej som gjorde sitt andra år i USA, och åkte i en minibuss ut till LaGuardia. När jag gick ur bilen så sa chauffören till mig att jag kunde ta airport shuttlen till Main Terminal, så jag fick Tasmins mobilnummer, och efter att jag checkat in letade jag mig ner till shuttle-bussarna och tog mig dit. Så jag fick hänga med Annette och Tasmin i en timme innan mitt flyg gick! Glad var jag då. Vi satte oss i en bar och köpte in tre läskiga drinkar som inte alls var så himla goda som vi hade hoppats på.

Sen tillbaka i airport shuttlen, fick lagom bråttom eftersom den åkte en längre väg än vad jag åkt dit, och så lite säkerhetskontroll. Jag tror nästan att jag boardade planet sist av alla, men det var ändå ca 30min innan avgång, och allt gick bra. Jag hade dock tur med alla flyg, i Richmond landade jag också innan avsatt tid, 19:05 istället för 19:25. Det ledde till att jag och värdpappan precis sprang om varandra på flygplatsen och missade varandra, så jag fick stå och vänta lite längre än nödvändigt, men efter ett kort telefonsamtal så hittade vi varandra. En kram fick jag också! Ungefär 20min tog det att åka hem till huset, och där så firade vi med tårta och vitt vin. Britney och Pete var hemma, Tom var iväg på baseballmatch, men han kom hem lite senare så vi fick ses också. Satt mest och pratade med de vuxna, och det var trevligt. De hade två andra på besök den kvällen, varav en av dem hade varit i Linköping! Så vi pratade lite skillnader och om allt möjligt. Gick och la mig rätt snart sen eftersom jag var ganska trött, men så hemsk jetlag har jag inte haft alls faktiskt.


Tyvärr tog jag inga egna bilder på hotellrummet, men ni verkar vara lite nyfikna så de här bilderna snodde jag från hotellets hemsida. Ett vanligt Holiday Inn, det är ett bra hotell men inget superlyxigt ändå, men det är rent och fint och trevligt.


Tasmin och Annette i baren på flygplatsen.

På måndagen var saker "normala" igen, så då fick vi frukost i Lower Lobby, utanför vårt riktiga föreläsningsrum. Detta rum var ju mycket större eftersom det egentligen ska få plats med alla au pairer från hela världen, så det var ganska rymligt när vi bara var 38 tjejer. Måndagen bestod till största delen av föreläsning med American Red Cross, gå igenom barnsäkerhet och första hjälpen och allt sånt. Efter det kom Joan tillbaka och snackade lite mer om alla regler och sånt som är bra att veta. Kvart över fem slutade hon prata, och efter detta så blev det att packa in sig i en buss för att åka till New York City!

Vi var dock värsta olycksdrabbade gruppen: inte nog med att vulkanen på Island gjorde så att vi blev sena till USA, nej nu var det en olycka på motorvägen också. Det tog nästan två timmar innan vi ens var ute ur Stamford! Men när vi väl kom ut till motorvägen så flöt det på. Vi fick dock korta ner tiden på NYC-turen lite, men ärligt talat så gjorde det inte så mycket. Det var kallt och regnade ganska mycket, så speciellt trevligt och roligt var det inte ändå. Det kändes bara surt och jobbigt. Men vi fick väl se det viktigaste ändå: åkte upp i Top of the Rock, man såg lite även om det var ganska regnigt och dimmigt, så vidare till Times Square och M&M's World, fick se Frihetsgudinnan sen, och ja, såg lite av Ground Zero också. Shoppingsugen var jag inte direkt, hade alla pengar kvar när vi kom tillbaka till hotellet vid 23:30.

Kvällen innan hade vi fått veta att vi skulle bli väckta klockan 7 på söndagsmorgonen. Jag ville vara ute i lite god tid så jag hade ställt min mobil på 6:45 så jag fick lite egentid i badrummet, och det funkade väldigt bra. Jag hade sovit ganska okej, men vaknat flera gånger under morgonen. Eftersom att vi var lite special group på annat datum, så fick vi äta frukost i hotellets matsal på söndagen. Det var mysigt där, jag gillade det bättre än det riktiga au pair-stället. Frukosten var väl okej, inte riktig continental breakfast direkt, men det fanns fruktsallad, flingor, bagels och bröd att rosta, lite yoghurt. Jag tyckte urvalet var bättre i hotellmatsalen också. Men man klarade sig fram till lunch ändå, och det var väl huvudsaken.

Vi skulle samlas kl 8:30 i rum 350 (också specialgrejs för oss försenade). Det var som ett litet konferensrum, vi fick precis plats vi 38 som var där. Joan hette föreläsaren, hon hade jobbat med APIA sedan 1986. Jag gillade verkligen henne! Trevlig och rolig, och det var inte alls så himla jobbigt att lyssna på, bortsett från att man var ganska trött och seg. På söndagen diskuterades "The Three No's" (never shake a baby bl. a.), och bara lite allmän introduktion. Mycket hade man ju hört innan och var ganska mkt sunt förnuft bara, men det gick okej. Till lunch blev det tacos, och vi fick även en tre timmars lunchrast så att man kunde gå till mallet i Stamford och kika lite där, vilket vi gjorde. Jag, svenskarna, och så var en italiensk tjej med oss också. Efter lunchen fick vi lite info och våra biljetter för att resa vidare till familjen. Till middag blev det pizza i hotellrestaurangen, och sen sängen.


Nathalie och jag. Vi umgicks mest, de andra svenskarna pratade vi bara lite med. Blev väl lite så eftersom att vi alla inte flög ihop nu och sådär.

Varning för lite långa inlägg nu när jag ska återberätta resan och orientation!

Jag gick upp klockan 4 på morgonen lördagen den 24 april. Klockan 6 hade vi packat in allting i bilen och åkte iväg mot Landvetter, kom dit ungefär 8:30. Kunde checka in direkt, och inte var det speciellt lång kö heller. Köpte en yoghurt på Pressbyrån och sen var det dags att säga hejdå till mamma och pappa. Gick igenom säkerhetskontrollen som var i princip folktom och väldigt simpel, var klar på under en minut. Mitt plan var lite försenat, 10:55 skulle det gå men det blev 11:15 istället. På planet till Frankfurt fick jag en mycket god macka med kalkon och tomat/basilika-spread. Flygningen var bara ca 1,5h, alldeles för kort tid tyckte jag. Kändes som att jag nyss kommit på planet när vi gick ner för landning.

Frankfurt International var ganska stort, men det var inte så svårt att hitta för allting var skyltat. Jag hade väntat mig en fet säkerhetskontroll när jag kom dit eller skulle vidare till gaten till mitt plan, men det var inga problem alls utan allt gick väldigt snabbt och smärtfritt utan några köer alls. Det jobbigaste var mitt handbagage som var jättetungt, så jag orkade inte gå runt och se mig omkring. Satt mest vid Lufthansas gate, och fick även prata med en trevlig amerikan. Det gjorde allting lite lättare, ett tag satt jag och undrade "vad sjutton har jag gett mig in på?", men så fick man prata med någon trevlig person och så var det bra igen. På planet satt jag ihop med två tyska tjejer som också åkte med APIA. Vi var dock lite besvikna på planet, det fanns inga egna tv-skärmar med in-flight entertainment. Bara små tv-apparater där de visade lite skräp, plus en film (Did You Hear About the Morgans) som de började visa precis när man skulle fylla i inresekorten - dålig timing för de tog ju ganska mycket tid och jobb att fylla i.

Vi landade nästan 40min tidigt, vilket var himla skönt. Flyget tog inte alls över 8h, "bara" 7h20min. Vid pass/visum-kontrollen var det inte galet lång kö, men lite ändå. Efter att ha köat i kanske 2 minuter så kommer det fram en säkerhetssnubbe, och öppnar upp i kön PRECIS där jag och de fyra tyskarna står, så att vi får springa till ett annat ställe och gå igenom våra visum direkt. LYX! Sen fick vi väskorna snabbt också, så 19:40 när planet skulle ha landat, mötte vi upp personen från APIA. Och det är nu det riktigt jobbiga börjar. Alla var ju bara så trötta och slöa, och det var så galet varmt inne på flygplatsen. Men vi fick sitta och vänta, och vänta, och vänta, på att det skulle komma en massa andra au pairer. Klockan 22 fick vi äntligen gå på bussen, och klockan 23 var vi framme på hotellet. Vi fick lämna våra väskor i lobbyn, och sen gå upp på en mycket kort introduktion med APIA. Vi fick våra rumsnycklar, materialet vi skulle behöva under kursen, plus t-shirt. Vi fick även lappar att gå ner att sätta på våra resväskor, så att de skulle bli transporterade upp till våra rum. Jag var först upp på mitt rum, 311, så det var bara att välja säng. Sen kom en tysk tjej, och vi verkade bli ensamma den här kvällen. Men precis när vi släckt lampan kom en till tjej - tysk hon också. Så det var ju trevligt att jag fick två tyskar, som bara pratade tyska med varandra. Som tur var så var dock ingen av dem speciellt pratglada, utan det var alltid ganska så tyst i vårt rum, vilket kändes skönt.

07:25
Nu är jag framme! Wooh. Det känns lite sjukt. Och lite galet. Var uppe i typ 27 timmar igår, alltid mysigt. Vi landade innan utsatt tid, 19:05 istället för 19:40, så det var trevligt. Sen fick vi sitta och vänta på flygplatsen till 21:30 eller så, på nästa grupp tjejer. Mindre trevligt, plus att det var dövarmt därinne. Men jag lever iaf!

Gick upp för lite mer än en halvtimme sen. Delar rum med två tyska tjejer. Nu ska vi ner och äta frukost! Utförligare beskrivning av allting kommer sen när jag har tid.